Morgonpromenad på Öresund

När vi har kört ner mot Skanör/Falsterbo-hållet under veckan så har vi sett flera personer som är ute och går på isen på Öresund-sidan. Flera åker skridskor och vissa är ute på promenad, och många går väldigt långt ut så jag hoppas att isen ligger tjock en bra bit ut i havet.

I alla fall så tog vi på hundarna deras overaller (de ser lite fåniga ut, men det är skönt att slippa alla pinnar och skit de drar in samt de håller värmen) igår och begav gick ner till havet för att ta en del av morgonrundan ute på isen. Kokos har fantastiskt balans och kroppskontroll, men Kiwi behöver av uppenbara skäl träna på det så då är isen ett bra underlag. Där är dessutom stora ytor som inte är särskilt hala alls då det ligger snö pch frost på.

Jag har skrivit det så många gånger förr, men det tåls att upprepas: så härligt det är att se Kiwi springa lös! Och han var så duktig på isen; så fort han märkte att han inte riktigt hade kontroll så saktade han ner och gick försiktigt istället. Och det är inte lätt för en hund med så mycket energi ;-)

"Ta av kopplet då! Jag är redo!" Långt, långt där bakom Kiwi finns Köpenhamn :)


Kontakt först innan det är dags för lek.

Kiwi började varndra iväg på eget håll, men när vi kallade och han märkte att vi var oroväckande långt bort så vände han som ett spjut och sprang tillbaka.

Han sprang rakt fram till Kokos :-) Bästa vänner!

Helt galet att vi går ute på havet. Lite Jesus-känsla ;-)

Kiwi springer!

En stilstudie...

Fina Kiwi

Han har fått smak för friheten :-)

Vårt lille (?) troll.

Nej, vi vill inte hem!

Man behöver sträcka ut efter efter en långpromenad. Kokos favoritposition :)




Det värmer ett mattehjärta!

Eftersom jag har turen att ha en sambo som för det mesta jobbar hemifrån, så kan vi ha två fantastiska hundar utan att behöva skrynkla våra hjärnor och komma på lösningar för att de inte ska behöva vara hemma ensamma flera timmar varje dag. Ibland blir det ändå några timmar, men som tur är väldigt sällan. Hade det inte vart så, så hade vi inte haft Kokos och Kiwi i våra liv och det smärtar lite nu att bara tänka tanken. Dessa fina fina hundar, som ibland testar vårt tålamod men oftast är de snällaste hundarna man kan tänka sig!

Då jag beger mig iväg ganska tidigit på morgonen och våra hundar inte direkt är så roade att gå ut och gå före 8:00-8:30 (vi är lyckligt lottade, jag vet) så blir det min sambo som tar morgonrundan (och lunchrundan) medan kvällsrundan är min. Jag längtar efter denna runda hela dagen! Efter en dag på kontoret så är det så skönt att dra på sig "hundjackan" och andra oömma kläder och ge sig ut på en promenad. Idag var det extra härligt; snön (ja, det ligger litegrann på vissa gräsmattor ;)) gnistrade, det var helt klart, vindstilla och flera minusgrader! Jag gillar verkligen att vara lite kall i början av rundan men sen liksom arbeta sig varm genom promenad, lek och spring.

För lek det blir det nuförtiden! Sakta men säkert ökar vi upp stunderna som Kiwi får vara lös och leka och som han leker! Kokos undrar nog ibland varför vi helt plötsligt låter detta stora svart/vita odjur jaga honom :-) För oftast blir det det att Kiwi jagar Kokos eftersom Kokos är både snabbare till hastigheten och i vändningarna. Men ibland får Kiwi tag i honom och då brottas Kokos ner. Idag avbröt jag leken ett par gånger och satte Kiwi ner ,både i träningssyfte och för jag tyckte att han gick lite för hårt åt Kokos, men så fel jag hade vad gäller det senare. När Kiwi satt där och tittade på mig så kom Kokos direkt bort och gjorde nya lekinviter. Detta värmde verkligen mitt hjärta! Tänk att de äntligen kan få leka med varandra efter månader och åter månader med restriktioner. Det är helt fantastiskt att se!

Nu återstår det "bara" att få Kiwi att inse att man kan vara lös utan att leka... ;-)

En dag i skogen

När sambon hade kommit från en spelning i Stavanger konserthus och fått sig lite välbehövlig vila, så packade vi in hundarna i bilen och körde ner till Falsterbo för en skogspromenad. Enligt veterinären har Kiwi inga restriktioner på sig längre efter operationen, men vi tar det steg för steg med honom. Dock vill vi så klart testa hur det är att ha honom i olika terräng samt få leka lite mer.


Att klättra up i träd, på stubbar ochpå stenar är något av det bästa Kokos vet. Och så har man ju så bra utsikt därifrån.


Ja, se lite högre upp gick det att komma :)


Och Kiwi ville minsann inte vara sämre.


Och ser ni? Det bästa av allt; Vi hade Kiwi lös långa stunder och han älskade det! Äntligen får denna fina herre smaka på friheten igen! Jag kommer knappt ihåg när vi kunde låta honom springa löst senast, men jag tror att det var i somras någon gång. Men se upp alla där ute; Kiwi är på väg tillbaka :-)

Joråsåatte...

Då var det nästan 5 månader sedan mitt förra blogginlägg... Blir man inaktiverad efter ex antal månader utan uppdatering? Inte vet jag, men om det är så så tror jag nog att jag låg i farozonen.

Kan inte riktigt bestämma mig om jag ska försöka kicka igång bloggen igen eller inte. Vad ska jag skriva om? Ska det kanske bli en blogg om våra hundar? Eller en renodlad dagboksblogg om vad som händer i vår lilla familj? Just nu är den nedskuren med 25% eftersom min sambo varit på turné i fyra veckor. Men vi tre som är kvar har det riktigt mysigt faktiskt :)

Kanske att jag ska ge bloggen en chans till? Eller vad säger ni? Jo, vi provar! Och tills dessa bjuder jag på en bild på världens finaste Kokos. Tänk att han blir 18 månader i janauri; helt galet! Vår fina försiktiga och snälla Kokos.



Uti vår (får)hage...

Igår packade jag och sambo in hundarna i bilen och körde till en stor fårhage utanför Kämpinge. Vi brukar köra dit med hundarna 1-2 gånger per vecka så att de (ffa Kokos)får springa av sig ordentligt. Kokos älskar att vara här och blir helt tossig så fort han hoppar ur bilen. Han vet att han snart ska få göra det bästa han vet: springa springa springa.

Vi kör så klart mest dit för att hundarna gillar det, men också för att hagen ligger precis vid havet och det är så otroligt vackert! Man ser hela strandremsan från Kämpinge till Ljunghusens golfklubb. Och eftersom Kokos nu har kommit på att det är kul att bada så följde han naturligtvis med husse ner i vattnet. :)


















Vård av sjuka hundar istället för fest

Kiwi blev för ett par dagar sedan dålig i magen och har sedan dess fått ris och fisk att äta istället. Kokos såg ut att klara sig och det var absolu inget fel på Kiwis allmäntillstånd. Men tyvärr så blev Kokos dålig igår och tog inte det hela lika bra som lillebror. Storebror är lite hängigare och dricker lite sämre än vanligt. Vi har därför idag varit borta hos Näsetveterinärerna och köpt lite mediciner och vätskeersättning till hundarna i allmänhet och Kokos i synnerhet eftersom den lille verkar vara på bättringsvägen.

Så istället för att gå på sommarfest ikväll hemma hos en av Tobias vänner så stannar jag hemma och tar det lugnt med hundarna som ska få vila hela kvällen bortsett från en kort promenad. De har det ganska tråkigt och sover mycket, men det viktigaste är att de blir friska igen.

Blötdjur

Förra helgen tog vi med oss hundarna ner på stranden för att framförallt Kokos skulle få springa av sig lite. Det är det bästa han vet att få springa lös och göra av med en massa energi. Jag och Tobias brukar gömma oss tyå 200 meter från varandra sen springer han lycklig mellan oss för att leta upp oss. Underbart att se!

Men denna stranddag var det lillebror som ville ha uppmärksamhet och visst fick han det när han helt plötsligt bestämde sig för att det ändå är ganska kul att bada i havet...


Ja, det var ju inte så farligt detta.


Riktigt roligt faktiskt.


Räddad av stenen när det blev för djupt. Men tillbaka måste man ju ändå...


Skulle detta vara farligt eller?

Kokos var däremot lite mer avigt inställd till det där att bada i havet och vi trodde aldrig att vi skulle kunna locka i honom. Tills idag, då han helt plötsligt fick för sig att kan Kiwi så kan jag och sprang rakt ut i havet och hade hur kul som helst. :-)

Stor och liten

Hittade den här bilden på datorn. Store Bilbo och lille Kokos står och äter. Jisses vad liten Kokos har varit!


Morgonpromenad 2010-12-19














Vinterväder

För er som känner mig är det ingen överraskning att jag inte är så förtjust i snö. Eller egentligen är väl förtjust en underdrift, man skulle kunna säga att en vinter utan snö är en bra vinter tycker jag. För mig innebär snö trafikkaos, halka och slask. Alla saker som gör att man inte kan ta sig fram hur man vill eller när man vill. Det som jag tycker är konstigt är att det finns väl ingen som tycker om detta, men ändå envisas folk med att det är så mysigt med snö och det är så fint. Jo visst det är det, men det är framförallt en pain in my ass. Jag tycker så klart också att det är mysigt och fint, om man inte behöver gå ut och hur ofta har man sådana dagar.

I alla fall så är ju läget lite annorlunda denna vinter eftersom att Kokos gör att vi måste gå ut flera gånger om dagen oavsett väder. Och vet ni vad jag har kommit fram till? Det finns inget dåligt väder - det finns bara dåliga kläder. Tänk att fröknarna på dagis faktiskt ändå har rätt...
Jag föredrar fortfarande ingen snö alls, framför hur det ser ut utomhus nu, men en vinterpromenad i bra kläder med hunden slår faktiskt det mesta.

Kokos på youtube

Igår var jag och Kokos hemma hos mamma hela dagen och är man där vid denna årstid så ska det naturligtvis plockas kantareller. Kokos hjälpte till så gott han kunde...


Paketöppning

Igår och idag har jag börjat halsbands- och koppelträna Kokos. Igår hade han halsband på sig i 45 minuter, men sen tog vi av det då han kliade jättemycket (vi tog så klart inte av det när han kliade :)). Vi tänkte då att han idag skulle ha det på sig ett par timmar, så jag satte på det på morgonen innan jag stack till jobbet, men sen när jag kom hem vid 17-tiden så hade han det fortfarande på sig och hade, enligt sambon, inte rört det på hela dagen. :-)

Han tog dock inte emot kopplet med lika öppna armar... Men det är kanske inte så konstigt eftersom han har varit lös i drygt 10 veckor och så sätter någon helt plötsligt på ett koppel så att han inte får springa var han vill. Så han var väldigt motsträvig igår, men idag gick det mycket mycket bättre! Ska träna mer i morgon för nu börjar han förstår att koppel inte är något hemskt. Vi ska dock köpa en sele till honom i helgen då det är det vi ska använda på honom på promenader.

Just nu ligger han i sin bur och försöker öppna ett paket (gjord av en toarulle som jag lagt godis i). Jag blev inspirerad av Monica som skrev på FB att hennes hundar sysslat med paketöpning. Det vuxna hundarna blev trötta, men hennes lilla valp lekte glatt vidare... Precis som Kokos... :-)

Mönster?

Kokos ligger vid mina fötter (eller ja, han har sitt huvud vilande på min fot) och är väldigt trött. Inte så konstigt iofs då han har varit med oss på två husvisningar idag. Många nya intryck och miljöer, även om vi försökte ta det lugnt med honom. Dock svassade han glatt fram till och hälsade på folk, men när han tyckte det var nog så återvände han till husse och matte. Han är så duktig vår lille kille!

Han har förresten en ny favoritplats, på hallmattan vid våra skor.
Någon som ser ett mönster nedan?




Lek

Idag har jag skapat en kanal på youtube för Kokos. Planen är att lägga up lite videoklipp där. Sök på "Helepers" eller sök på "Kokos schapendoes" så bör ni hitta det. Där ligger iofs endast en film just nu, men förhoppningsvis kommer det snart fler :-)

1. Undra vem som har roligast, Kokos eller Tobias?

2. Borde vattna krukväxten jämte TV'n...

3. Vi har endast tagit bort de mattor vi är rädda om, därför ligger mattan under matbordet kvar. ;-)

 


Vårt hjärta!

Igår hämtade i äntligen hem vår älskade lille Kokos.

Tänk att han var så här liten när vi träffade honom första gången.




Och nu har han växt väldigt mycket, även om han fortfarande är jätteliten. Men det får man vara om man är sötast i världen!











Ursäkt

Jag kom förresten på en sak som jag ville klargöra och be om ursäkt för. Det gäller detta inlägget. Det var absolut inte meningen att trampa någon på tårna med det inlägget! Och om jag har gjort det så ber jag absolut om ursäkt. Under en ganska lång tid nu har jag frågat folk i min närhet vad som är positivt och negativt med att ha hund och jag har tagit åt mig av alla råd och erfarenheter. Jag och Tobias har sedan vägt dessa, diskuterat och sedan (som ni vet) gjort vårt val. :-)

I alla fall, det inlägget syftade till de personer som öppet sagt att de inte tycker att vi ska skaffa hund då de inte verkar tro att hunden kommer ha det bra hos oss. De tycker t.ex. inte att hund ska bo i lägenhet (medan vi tycker hemma vila, ute träna/leka etc) eller att vi inte ska ha hund för att vi jobbar heltid (Tobias kan jobba hemifrån alt. vid behov ta med sig Kokos till kontoret). Det är det som irriterat mig, men då detta är sagt av människor jag inte känner mig ha anledning att ta diskussion med så skrev jag av mig i bloggen. Också för att de inte läser den (tror jag) :-) Annars hade jag absolut tagit det face to face istället.

Jaja, nu vet ni det och jag älskar er alla som läser denna och vet att ni är lika glad för oss som vi är. :-) Puss och kram till er alla!  Och ja jag vet, bara massa hundsnack nu...

Neglected

Det verkar som att det här med att blogga ofta inte riktigt är min melodi, men det viktigaste är väl att jag bloggar alls, eller?

Idag är det exakt tre veckor till vi ska hämta hem Kokos. 3 veckor! Det är väldigt väldigt snart! Så snart att det nu verkligen är dags att tänka och fixa allt som ska förberedas. Det ska fixas försäkring (så klart viktigast!), köpas koppel, kolla upp vilken mat han ska ha, köpa mat- och vattenskålar, fixa en liten bur (snabba på rumrsrenheten :)) m.m. m.m. Och allt ska bli så himla roligt och vi är så peppade. Dessutom verkar det som att en del av den negativa energi några i omgivningen sände ut har vänts. Kanske var det mitt förra inlägg, kanske var det något annat, men nu verkar det som att de flesta är med på tåget. :-)

Om en stund ska jag och sambon hälsa på en Schapendoes-uppfödare utanför Eslöv. Vi har haft kontakt med henne tidigare då hon fick valpar för inte alls så längesedan, men även om det inte blev att vi köpte en valp av henne så vill vi ändå träffa dem. :-) Som ett litet substitut eftersom Kokos tyvärr bor så långt borta att vi inte kan hälsa på honom så ofta som vi hade velat.

Motstånd

Ända sedan jag och sambon bestämde oss för att skaffa hund och sedan för just Kokos har de allra flesta i vår omgivning var positiva och väldigt glada för skull. Det är naturligtvis jätteroligt och vi ser så mycket fram emot att få hämta hem vår Kokos. Dock blir jag lite ledsen när det finns en del av de som står oss nära (till och med väldigt nära) som inte verkar vara glada för vår skull och som endast ser problem med att vi ska ha hund. Ett ofattbart märkligt fenomen, då det ju faktiskt är VI och inte DE som ska ha hunden.

De verkar heller inte tro att vi har diskuterat allt fram och tillbaka om hur saker och ting ska lösas och hur vi måste ändra i rutinerna (så klart!) för att det kommer en tredje familjemedlem. Inte heller verkar de förstå att vi förstår att det inte alltid är en dans på rosor att ha hund utan vill gärna berätta för oss hur jobbigt dt kan vara att behöva gå ut med hunden flera gånger om dagen etc. Ursäkta mig, men tror de att vi är 10 år och inte fattar? De roliga i allt detta är att de personerna, av dessa som har hund, lägger ner väldigt lite tid på sin hund/sina hundar. Varför har de själv hund då?
<>br
Jag kan garantera att Kokos kommer få det så enormt mycket bättre än deras hundar eftersom vi faktiskt tänker arbeta med honom fysiskt och mentalt. Han kommer inte bara bli en hund som ska rastas 4 ggr/dag and that's it!

Jag vill egentligen inte bli irriterad över detta och dessa människors åsikter, men det gör mig ändå förbannad att de tror så lite om oss/mig!
Det känns som att det enda jag gör om kvällarna nu är att googla info om hundvalpar och läsa böcker om lydnad, hunduppfostran etc. Så kom inte här och tala om för mig vad som gäller och hur det kommer att bli för jag förbereder mig enormt mycket inför Kokos ankomst! Och han kommer att få ett fantastiskt liv hos oss! :-)

Men jag vet vad dessa människors problem är; Man kan se problem i allting eller så kan man se möjligheter. Dessa personer ser bara problem, men det är ju deras problem...

Mer Kokos

Just nu kan jag nästan bara tänka på Kokos! Nästan så att sambon tycker jag är lite knäpp ;-) Men jag har min mor på min sida eftersom hon längtar efter att bli "mormor" åt den lille hunden. Jag hoppas nu bara att han utvecklas som han ska och är frisk och kry så att vi verkligen kan ta hem honom i september.


Älskade Kokos!

Idag hälsade vi på någon väldigt, väldigt speciell. Tillåt mig att presenterna Kokos!
Det är lika bra att ni vänjer er vid honom, för från och med ett par veckor in i September så kommer han att figurera väldigt mycket i bloggen. Just nu är han bara 2 veckor, så han ska så klart bo kvar hos sin mamma i minst 6 veckor till. Men sedan är det bara för oss att bege oss upp till Värmland igen och hämta hem honom. Underbare Kokos!

Uppfödaren Gunilla hade 7 schappendoes hemma när vi var där och det var fantastiskt roligt att träffa så många på en gång. Det är en ljuvlig ras och det känns verkligen att vi har valt rätt. De tycker om människor och vill gärna bli gosade med, vilket jag fick uppleva när jag satte mig på huk och snart hade tre hundar runt mig som tävlade om min uppmärksamhet. :-)
Vi fick även träffa en av hennes brunvita schappar (Kokos är brunvit) så att vi fick se ungefär hur vår hund kan komma att se ut när han är vuxen. Jag fattade naturligtvis även tycka för den hunden (Gordon).

Tidigare inlägg
RSS 2.0