Helles värld

Ni har haft det på känn. Jag har haft det på känn. Varför ska jag blogga om mitt liv på en blogg med mitt namn när de flesta av de senaste inläggen har handlat om våra hundar?

Jag har därför startat en ny blogg om Kokos och Kiwi här: http://kokoskiwi.blogg.se

Jag behåller min Helle-blogg ifall jag skulle få något infall eller vi åker på semester, men annars är det min nya blogg som kommer att uppdateras.

Eftersom jag kanske inte har bloggat så ofta som så många (nåja) av er önskat det senaste halvåret, så kommer årskrönikan av 2011 inte vara lika ingående som 2011 års krönika var. Det blir därför en sådan här fråge-krönika istället. Håll tillgodo, vi får se hur detta slutar...

Gjorde du något 2011 som du aldrig gjort förut?

Ja

 

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja! Mest lycklig över att finaste Jenny blev mamma till ljuvliga Mathilda!

 

Dog någon som stod dig nära?

Nej, men tyvärr nära vänner och familjemedlemmar till personer jag älskar.

 

Har du varit utomlands i år?

2011 är kanske inte det resår som går till historien för alla spännande resor, men mina 24 h i Trondheim var fantastiska!

Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?

Det finns det väl alltid?

 

Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?

1 april

Vad var din största framgång 2011?

Min nya tjänst på jobbet. Mycket kvar att lära, men kul är det!

Största misstaget?

Att jag fortfarande inte har jobbat tillräckligt hårt med att få bukt på mitt ojämna humör.

 

Bästa köpet?

Kiwi. Även om han egentligen var en födelsedagspresent från Tobias. :) Och huset så klart!

 

Vad spenderade du mest pengar på?

Räknas skatt? Annars är det så klart huset.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Ja! Bl.a. glädjetårar av stolthet när ett fullsatt Trondheims konserthus ger Nordic Tenors and the Neumann Strings stående ovationer.

 

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2011?

Popular - Eric Saade och valfri Veronica Maggio

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Gladare.

 

Vad önskar du att du gjort mer?

Träffat alla jag älskar!

 

Vad önskar du att du gjort mindre?

Slösat tid på att vara på dåligt humör.

 

Blev du kär i år?

Nej och tur är väl det!

Favoritprogram på TV?

Eurovision Song Contest

Bästa boken du läste i år?

Inget bra läsår för mig direkt, men jag har plöjt några Läckberg-böcker.

 

Största musikaliska upptäckten?

Nordic Tenors

Något du önskade dig och fick?

Ja

 

Något du önskade dig och inte fick?

Ja

 

Vad gjorde du på din födelsedag 2011?

Tobias bjöd ut mig på Fyra Årstiderna oh skämde bort mig totalt. Inte så hemskt att fylla 30 år minsann.

 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Ja

Vad fick dig att må bra?

Våra hundar

Vilken kändis var du mest sugen på?

George Clooney, alltid George Clooney

 

Vem saknade du?

Pappa, alltid pappa

 

De bästa nya människorna du träffade?

Sveinung, Jan-Tore och Roald troligtvis. Helt fantastiska!

Mest stolt över?

Min sambo. Han har jobbat så hårt hela året och succéen i december var så välförtjänt!

Högsta önskan just nu?

Att Kiwi ska bli helt bra i benen!

Vad säger man en dag som denna? Jag satt hela morgonen och tittade på nyheterna för att följa detta fruktansvärda terrordåd som hände i Oslo och på Utöya igår eftermiddag och kväll. Jag blir så illa berörd och tårarna kommer hela tiden när jag hör och läser de historier som de överlevande berättar. Hur de låg på marken och låtsades vara döda för att inte bli beskjutna eller hur en persom simmade med sin skadade vän på ryggen över sundet och räddade på så sätt livet på dem båda två.

Detta är ungdomar! 85 oskyldiga socialdemokratiska ungdomar som sköts ihjäl. Vem gör så? Tårarna förtsätter att rinna och jag har mycket svårt att koncentrera mig på något annat idag. Detta kunde lika gärna hänt i Sverige, glöm inte det. Och glöm inte att fylla era liv med kärlek och medmänsklighet för det är endast på det sättet vi kan slå tillbaka.

Ta hand om varandra!

...att blogga från min nya fina vita iPad. :-) Detta är den femte iPaden i vårt hem. Dock är planen att denna ska behållas eftersom detta är min och bara min. Varför min sambo skaffade iPad fyra gånger och sålde allihop vet jag inte, han är väldigt märklig på det sättet. Och ja, såklart har jag ett rosa fodral till den.

Nej men vad säger ni? Är det inte dags att kickstarta igång den här bloggen igen? Är ni med? Är ni på? Flera inlägg i veckan ska ni få!

Men inte ska man ta ut sig i början, så vi håller här för idag tycker jag.

Avd. hur man vet att jag har varit sjuk på riktigt:

• Jag duschade nyss för första gången sedan i söndags.
• Jag bytte nyss kläder för första gången sedan i söndags. Japp, inklusive undisar. Väldigt fräsch har jag varit...
• Jag ska ikväll gå längre än ut på gården, för första gången sedan i söndags.
• Jag saknar allmänheten...

Finns det verkligen folk där ute som gillar honom?

De sneaste veckorna har jag varit osynlig här i bloggen, men det beror på att det har varit två rent för jävliga veckor! De senaste dagarna har det krävts all min energi för att inte stänga av och bara börja gråta. Det är för mycket. Allt är för mycket, men jag hoppas att det ska kännas bättre nästa vecka för jag klarar inte en vecka till med all denna stress och konstanta spänningshuvudvärk.
Igår fick jag i och för sig väldigt goda nyheter, som jag hade mistänkt ett tag, och det gjorde mig på mycket bättre humör. Den uppåtgående spiralen vill jag fortsätta i.

Idag ska farmor begravas. Min tredje begravning. För tio år sedan begravde vi pappa och farfar med bara några veckors mellanrum och nu är det farmors tur. Det innebär att det är flera personer på den sidan släkten som jag inte har sett på tio år. Vi ses bara på begravningar. Hoppas det dröjer länge innan vi behöver träffas igen.

Jag var precis inne på vårt lilla Coop Extra och hörde och såg då nedan utspelas:

Den går till mig. Igår var jag ute och sprang en runda på morgonen nere i Ljunghusen. Underbart, men kände av ett skoskav på hälen efter halva rundan. Det var dock inte så farligt så jag fortsatte springa.

Jag kom precis hem från en löprunda i parken och såg att våren nu är här på allvar! Det var massor av vitsippor på marken och träden börjar slå ut sin gröna blad. Fantastiskt underbart! Dessutom härligt att inte behöva ta på sig flera lager löparkläder för att inte frysa. :-)

Jag har på senare tid fått en del sura miner på grund av att jag inte bloggar tillräckligt. Det är ju i och för sig trevligt att folk saknar mitt bloggande, men sura miner är aldrig kul. Jag vill ju att folk ska vara glada! Så därför ska jag nu en gång för alla försöka hitta bloggkänslan igen.

Jag har märkt att flera av er gillar mina historier om allmänheten, så här kommer en till. :-)